20100613

Dumma tårar! Dumma hjärta! Dumma själ! Dumma jag!

Varför tror jag att det nånsin kommer ändras? Jag vet så jävla väl att det ALDRIG gör det. Att man aldrig räknas på riktigt. I vissa stunder då räknas man, man är så viktig, så jävla VIKTIG! I andra då exicterar man inte alls. Man är bortglömd, man finns inte. Ni kan aldrig nånsin sätta er in i hur det känns, aldrig nånsin. För ni räknas ALLTID!

Skulle ni sakna mig om jag inte fanns mer? Knappast!

Dumma tårar! Dumma hjärta! Dumma själ! Dumma er!