Man tror att man är bra på något. Bra som fan, typ att ingen nånsin skulle kunna slå en. Man är liksom bara bäst! Och sen bara inser man att det inte är så.. det man trott är liksom fel, man är typ sämst istället..
Ungefär så är det med att vara ensam.. jag känner mig så otroligt ensam trots att jag inte är det.. jag vet ju att jag är omgiven av de finaste på jorden.. mn ändå känner man sig som att man vore ensam på hela det runda klotet :/
När jag kan få det vet jag inte ens om jag vill ha det..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar