måndag 18 oktober 2010

Den artonde oktober tvåtusentio

Söker i förvirring, efter lösningar och svar. Men i slutet av dagen när alltning är tyst, är det oss själva allt vi har. Det är lätt att ge upp, men vad kan en människa göra när världen ser ut som den gör. Och ingen längre tycks höra.

Det är ett steg på vägen, jag gör vad jag kan och allting börjar någonstans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar