Tiden

Man har väntat och längtat så länge att när allt är över finns det bara den där stora tomheten kvar. Och förstås alla de där otroligt skrämmande tankarna om framtiden. 

Återigen alla dessa tankar..

Vore saker annorlunda om de hade vart någon annan? Eller är det för den är andra? Det känns iaf rakt i hjärtat och får mig att själv tvivla. 

Och sen vardag, trista tråkiga vardag. Ingen spänning bara en längtan bort. Var samma med O men ändå inte. 

Jag borde vara tacksam och lycklig, men just nu är jag bara trött, uppgiven och ledsen. Saknar min gravida mage som nu   Mest liknar en deg. Saknar spänningen, sparkarna och känslan av liv inuti mig. Och sen en rädsla ovanpå det, rädslan om att inte få uppleva allt igen. Jag är knäpp men det är precis så det känns. Jag trodde jag skulle känna mig klar, men det gör jag inte! 

Åh, varför är man aldrig nöjd, glad och överlycklig? 

Eviga längtan

Jag vill leva!! Inte fundera, vänta och längta. Jag förstår inte varför jag hela tiden ska gör det, längta bort. Längta tillbaka, längta efter mer. Varför kan man inte bara vara? 

Men trots allt är det ju ett ögonblicks sekund, men just den sekunden är den största i livet. Jag vet att jag inte är klar än, jag måste helt enkelt få uppleva allt en gång till. Jag måste det! 

Men jag måste lära mig att leva här, nu. För det kommer jag oxå sakna. Jag älskar det jag har men har så svårt att inte blicka tillbax, vill ha allt en gång till. Få uppleva allt igen, få möta alla fantastiska människor igen. För även om de blir fler gånger så blir det ju aldrig detsamma, och det är ju trots allt det jag är ute efter. Exakt den samma upplevelsen igen, det omöjliga. Dumma mig!! 

Övertid

Trodde väll aldrig att ungen i magen skulle va så envis med att stanna kvar där inne. Nu har jag snart gått längre än vad jag gjorde med Olivia.. Inte klokt, man trodde väll att man som omföderska skulle komma igång lite tidigare eller iaf vara mer på gång. Känner mig faktiskt ganska ledsen och uppgiven emellanåt. Och det blir inte bättre av alla som tjatar. Man känner sig ju ännu mer misslyckad. 

Var hos bm igår, öppen 2 cm men tappen var omogen. Hon kom iaf åt att göra en ordentlig hinnsvepning och kände på bebis huvud. Men de verkar liksom inte hjälpa. Känns som att allt bara står stilla :( vill ju ha ut bebis nu! 

Ett nytt kapitel

Igår började återigen ett nytt kapitel av livet. Jag jobbade nämligen min sista dag och nu är jag mammaledig igen i väntan på älskade lilla mini. Är drygt 3 veckor kvar till bf och ja räknar med att gå över minst en vecka så är väll ungefär 1 månad kvar. Är så nyfiken på vem som gömmer sig där inne. Men är oxå orolig och nervös över att allt inte ska vara bra med bebis och att de inte ska gå bra på förlossningen. Håller allt jag har, men oron är där ändå. Har inte varit en jätte enkel graviditet, har vart ganska mkt oro från första början. 

Har inte jätte mkt planerat under den första veckan nu, men tänkte grejja lite med kort och låna böcker på bibblan. Hoppas på fint väder så man kan sitta mkt ute. Annars ska jag VILA är så trött! Olivia ska vara på dagis 3 dagar i veckan 5 timmar om dagen. Känns bra, hon älskar dagis och tror hon behöver leka av sig lite :) 

Så nu väntar vi och längtar ❤️ Låt all gå bra med älskade lilla mini!! 

3 månader och 2 år

Tre månader kvar, kan inte fatta vart tiden har tagit vägen. Har ju burit dig i sex månader nu. Konstigt att tiden i början känns så långsam, som att varje minut sniglar sig fram och sedan bara pang så tar den jättekliv. 

Sen har vi stora tjejen oxå, som bara växer och växer. Snart fyller du två år. Tänk att vi redan haft dig så länge. Du älskade barn som förgyller våra liv så enormt. Du som utvecklas och gör enorma framsteg varje dag. Envis och bestämd, men ändå så glad och social. Älskar dig så mkt att det värker i hjärtat! 

98

Vi är nere på 2-siffrigt nu och vi är så nyfikna. Du lilla mirakel som vi känner varje dag men ändå inte vet vem du är. Du som är så otroligt älskad trots att vi ännu inte setts. Vi längtar efter dig, men stanna du, gör ingen brådska än! Älskade älskade lilla du ❤️

Hur?

Allt oftare ställs jag inför samma fråga, utan att svaret blir tydligare. Jag vet inte hur jag ska göra, jag vet bara att detta inte är rätt. Det är inte rätt alls, inte någonstans. Men den enda som inte tycks förstå är oxå den enda som måste förstå. Jag är trött, känner mig väldigt sliten och matt. Det känns som att det mesta hänger på mig och det skrämmer mig väldigt mycket med tanke på framtiden. Det är en sak jag aldrig kommer att förstå, hur kan man sätta sig själv och sitt i första rum 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan och aldrig nånsin tycka det är konstigt. Inte förstå att andra blir arga, irriterade och ledsna. 

Kanske är jag bara bitter, något jag lovat mig själv att inte bli. Så kanske är det dags att ta steget fullt ut även om tajmningen inte kunde vart sämre. Förändring krävs! 

Ska försöka att sova nu även om det känns svårt för alla måsten som borde göras. 

Äntligen!!

Äntligen är Olivia på bättringsvägen. dig är första dagen som hon vart utan alvedon sen i lördags! Lilla pluttan!! Idag har hon ätit skapligt, lekt och skrattat. Så underbart att se hennes vanliga jag lysa igenom igen. Det är så fruktansvärt att se den man älskar mest må dåligt. Man tar så mkt hellre all smärta själv. 

Annars då, jo de rullar på. Jobb, dagis och allt de vardagliga, så mkt mer hinner man inte direkt. Förra helgen var Oskar och jag dock i Göteborg. Va hur mysigt som helst att få komma iväg lite själva. Bara äta gott och umgås med varandra. Men vad jag saknade Olivia! Så vi bestämde att vi snart ska åka iväg hela familjen. Förhoppningsvis hinner vi det innan sommaren :) 

Vi renoverar även här hemma i huset, eller mest Oskar ;) målar och grejar. Blir så fint och vi trivs så himla bra alla tre här. De kunde liksom inte bli bättre! Jag ser fram emot att se Olivia leka i trädgården i vår och sommar, redan nu märker man hur hon trivs att vara ute trots att de är ganska begränsat med aktiviteter just nu. 

Nu får vi se om man lyckas hitta något att titta på i tablån, så dåligt utbud en fredagkväll att man skäms!! 

Bli frisk nu!!!

Att se dig sjuk är det absolut värsta som finns! Bli frisk nu min älskade unge! Jag vill ha tillbax min glada, busiga och lekfulla dotter!! 

Utan dig

Utan dig försvinner meningen med allt, med livet! Du är mitt allt, min älskade dotter ❤️ Mitt älskade barn.