Jävla skit !

Jag orkar inte med alla uppförsbackar! Inget går min väg just nu, absolut inget! Jag vill nog helst bara sova tills den dagen när det är min tur kommer. För just nu är det bara skit med det mesta. :(

Säg att det ordnar sig, säg att det blir bättre! Säg att tiden dit inte är lång och att det är min tur att lyckas snart.

Väntan, alltid denna väntan.. från vit till grått till svart. DETTA ÅR ÄR SVART!

Helvetet fortsätter

Självklart! Det är inte meningen att det ska gå bra för mig, att jag ska vara glad och lycklig. Det är inte meningen att mitt liv ska bli bra! Så fort jag börjar må bättre kommer nästa slag. Jag fixar inte mer, jag orkar inte!

Ta mig härifrån!

Måndagen den tjugosjätte mars tvåtusentolv

Är fortfarande lagom trött efter en mkt trevlig helg! Känns som att det var välbehövligt även om det högst troliga nu är att det kommer dröja länge till nästa gång. Att få skratta och bara vara glad var underbart!

Idag däremot har jag vart arg, barn kan vara väldigt jobbiga ibland. Tur det går över och det går att prata med dem efteråt. Kändes i vilket fall otroligt gött att komma hem, krama Oskar och börja laga mat.

Livet är ingen tävling, först i mål är inte den verkliga vinnaren.

Lördagen den tjugofjärde mars tvåtusentolv

Skönt med helg, även att jag bara jobbat 3 dagar. Men blev ju inte dirket mjukstart! 6.15-15.30, 9-17.15 och 8-16 men har varit så skönt att komma tillbax. Slippa tänka! Ungarna och personlaen har visst saknat mig väldigt mkt, vilket märks. Mycket kramar, glada tillrop och samtal. Jag har brytit ihop rejält och nu håller jag på att gå vidare. Kan se lite ljusare på framtiden och som sagt för varje dag som går läker såret lite till, det blir lite lättare.

Eftersom Ogga vart sjuk i tre dagar ser det ut som fasen här hemma.. han är itne så ordningsam av sig. Idag får det bli till att städa undan innan jag går ut och njuter av solen.

Förevigt vår <3

Tisdag

Blev en lååång promenad igår iaf, fast mkt senare än vad det var tänkt. Oskar ville ha blodpuddning till middag, blä! Jag gjorde det till honom med äckliga bruna böner. Själv skulle jag äta gräddstuvad pyttipanna med bacon och ägg. Men Oskar va inte hungrig just då! GAHH! Jag blev sur som attan. Han ville ju ha det och sen ska han inte äta. Mph! Va tvungen att gå ut och gå istället för att äta. Fånigt, men är ju lite instabil. Va mycket bättre när jag kom hem igen, var till och med lite hungrig! Första gången på flera veckor. Tur Oskar orkar med mig!

Måndagen den nittonde mars tvåtusentolv

Det blåser här i Sommen! Känns som att hela huset snart lyfter. Tänkte gå ut och gå en sväng men blåser troligen iväg då :/ eller rättare sagt har ingen lust att gå ut om inte solen skiner och det är vindstilla. Så har varit lungt, har plockat undan, tvättat, vart i Boxholm och läst en massa. Börjar bli ganska tråkigt att vara hemma nu. Känner att jag är redo att börja jobba igen! En skön känsla, för två veckor sedan ville jag aldrig nånsin gå tillbax till jobbet. Men för varje dag som går känns det lite bättre. Denna sorgen har gjort mig starkare, den har gjort min och Oskars relation ännu starkare och vi har kommit varandra ännu närmare. Jag vet precis vad jag vill med mitt liv nu, vi vet vad vi vill. Älskar den mannen så otroligt mkt att orden inte räcker till.

Förevigt våran älskade räka <3

Söndag

Igår hade vi mega mys jag och Oskar. Även om det är väldigt trevligt med sällskap av andra så trivs jag bäst när jag bara får ligga i Oskars famn och njuta av att han är min! Vi åt god mat, kollade på film och pratade en massa. Är så tacksam att jag har honom.

Idag ska vi åka till Linköping och shoppa. Oskar som tror att han ska börja löpträna ska köpa ett par skor. Jag tror de skorna kommer hålla väldigt länge! ;)

På onsdag börjar jag jobba igen, känns ganska bra. Har nästan vart hemma 3 veckor då. Men det har varit välbehövligt, för jag har kunnat sörja, sakna och gråta så mkt jag vill. Att kunna bryta ihop för att nu börja gå vidare. Stort tack till alla ni som funnits vid min sida i allt detta, utan er hade allt varit mkt svårare. Ni är så många som har ett hjärta av diamant. Jag älskar er <3

Förevigt våran älskade räka!

FAN!

Åhh, bakslag! Var på Willys för första gången sen räkan lämnade mig. Gick bra tills jag såg en bebis, åhh! Blev så sorgsen.. tänkte att det där skulle va jag om ett halvår.. gör så ont i hjärtat då! Våran älskade räka. Man undrar så vem du var, vem du blivit. Frågor som aldrig nånsin får ett svar. Förevigt saknad och älskad.

Vill att tiden ska hoppa fram tills det är vår tur! För nästa gång är det oss det SKA gå bra för. Vi har haft våran förlust nu. Nästa gång är det våran tur!

Oskar och räkan, ingen annan har sådan plats i mitt hjärta som ni <3

Fredagen den sextonde mars tvåtusentolv

Bättre och bättre för varje dag som passerar. Vi kämpar på som bara den här hemma! Oskar är helt fantastisk och hjälper mig att tänka på ett annat sätt. Jag är så otroligt glad att jag har honom. Jag mår bra av honom, av hans kramar, kyssar och hans blotta närvaro.

Igår började jag storstäda, kändes så skönt att verkligen kunna göra något. Har två rum kvar sen är det klart. Ska fixa med det idag, sen handla mat och gå några ärenden på stan. Ikväll blir det fredagsmys med hemlagad pizza och besök av Hanna och Jocke. Hoppas på en trevlig kväll.

Förevigt min, förevigt din, förevigt vår <3

Två veckor

Idag är det två veckor sedan. Kan inte fatta att tiden går, de känns som en evighet men ändå som igår. Det gör fortfarande väldigt ont inom mig men jag försöker. Jag går ut, tvättar, diskar, plockar, åker bil, pratar och SKRATTAR! Vissa stunder känner jag mig faktiskt nästan som vanligt. Men sen slår tanken till och förlusten av dig får mitt hjärta att blöda. Att förlora en så stor del av mig har förändrat synen på det mesta i livet. Jag saknar dig, jag älskar dig, förevigt!

I min famn kommer det alltid att fattas ett hjärta <3 Älskade, älskade räkan <3

Oskar, så mycket kärlek!

Onsdagen den fjortonde mars tvåtusentolv

Onsdag igen, inte klokt vad tiden går. Känns både skönt och jobbit. Vill inte att tiden ska gå eftersom jag då tänker på vilken vecka jag skulle varit i osv. Men vill att tiden ska ticka så man mår bra igen. Det är så motstridiga känslor.. Om en vecka ska jag vara tillbax på jobbet. Känns också skrämmande och skönt på samma gång. Vill ha vardag men vill ju bara ha den vardag jag hade innan. Antingen innan jag var gravid eller när jag var det. Åhhh, blir smått galen! Men det går ju aldrig! Måste kämpa på.. MÅSTE! Försöker att inte tänka, försöker att göra saker och bara vara.


There can be miracles when you belive

Älskade, älskade Oskar och räkan <3

Min älskade älskade Oskar

Den 30/4 -10 förändrades hela mitt liv. Det var den kvällen jag för första gången träffade dig. En sommar full med känslor, värme och ovisshet. Inte förens den 9/10 -10 kunde jag kalla dig min. All tid med dig gjorde mig lycklig. Du är det finaste jag nånsin haft. För varje dag som går älskar jag dig mer och mer. Allt vi gått igenom och går igenom gör oss starkare tillsammans. Och vi fixar det här, vi ska få de som är vårt <3 en del av mig och en del av dig. Jag har aldrig tidigare varit så kär eller älskat någon så mycket som jag älskar dig. Du gör mig så otroligt lycklig! Min älskade, älskade Oskar <3

Förevigt din, förevigt min, förevigt våran räka <3

Tisdagen den trettonde mars tvåtusentolv

Igår var en ganska bra dag oxå. Jag var på sjukhuset och pratade, sen åkte jag till jobbet. Det var lite tårar när alla kramades och beklagade. Men det känns ändå skönt att ha varit där en gång innan man ska börja jobba igen. Sen åkte jag till Hanna en sväng. Var roligt att träffa henne igen, var typ förra året senast. Skönt väder var de oxå, njutit lite av solen.

Idag vet jag inte än, känner mig lite down. Är trött och känner inte för att göra något direkt. Funderar lite på vad som kommer hända mer i år.. hur kommer det bli? Kommer det bli bra, kommer jag känna lyckan?

Jag är så glad för min Oskar, så som han tar hand om mig, älskar mig. Han säger allt det jag behöver höra. Han hjälper mig att leva vidare att tro på en framtid. Detta är kärlek på riktigt. Vi är starka tillsammans! Förevigt vi <3

Älskade, älskade räkan, vi saknar dig ! <3

Måndag igen

Vi kämpar på så bra vi kan, tillsammans! Igår tvättade och städade jag bilen, vi åt hos Oskars farmor, jag var och handlade. Vissa stunder vill man bara försvinna andra går det bra. Man tänker inte så mycket utan försöker sysselsätta sig så att tiden går. Såret börjar läka och bilda ett ärr, ett ärr som aldrig kommer att försvinna.

Idag ska jag tillbax till den där hemska platsen, känns ganska jobbit. Men hoppas det går bra. Snart är det våran tur, jag bara måste tro det. Och jag måste tro att det går bra nästa gång!

Oskar, min stora kärlek!

Förevigt våran älskade räka <3

Life goes on!

Musik på högsta volym! Här storstädas det i köket för att få tankarna på annat håll. Det var ju otroligt välbehövligt iaf :P

Livet går vidare även om det känns otroligt svårt i vissa stunder. Och snart är det våran tur igen, fast den gången ska det gå BRA!

Älskade, älskade räkan <3 förevigt inom oss!

Tycker synd om alla som inte har en Ogga hemma ;) med andra ord om alla på hela jorden utan mig själv!

8 veckor

Idag är det 8 veckor sedan jag fick reda på att jag var gravid. Det är en vecka sedan jag inte längre var gravid. Lyckan varade alltså i 7 veckor. En liten mage dök upp och förvann i ett nafs. Helvetes jävla skit liv! Jag tkr det är så orättvist. Det är verkligen det. Vi sköter oss, vi har jobb som vi går till varje dag även om det inte är så roligt jämt, jag åker ca 2 h varje dag för att ens komma dit, vi betalar våra räkningar, vi dricker inte speciellt mycket, vi röker eller snusar inte, vi äter bra, vi rör på oss och vi ger varandra mycket kärlek. Ändå, ändå händer det oss. Smärtan, sorgen och saknaden. Det är vi som förlorar.

Vi kommer inte få se våran älskade räka i September och det gör ont! Men nästa år, då är det fan våran tur!

Oskar <3

Förevigt våran älskade räka <3

Som innan

Jag vill bara att allt ska bli som förut. Innan jag visste att jag var gravid, innan det fanns tankar på barn alls. Innan när livet var underbart och Oskar och jag hade the time of our lifes. Nu känns det tungt att ens se framtiden som ljus. Att man ska kunna ha roligt igen. Det kommer aldrig bli som förut, det är omöjligt. Räkan har funnits och finns ständigt i mitt hjärta och mina tankar. Men någonstans vet jag ändå att det blir bättre. Vi fixar det här, min älskade Oskar och jag. Nästa gång är det vår tur, snart är det vår tur!

De ringde från kvinno innan oxå. De är så underbara där! Så snälla och trevliga. Läkaren har sjukskrivt mig till 20 mars till och börja med, sen får vi se hur jag mår. Jag vill helst börja jobba snart men ännu fixar jag det helt enkelt inte.

Jag är så glad att jag har Oskar! Han är den finaste kille man kan ha. Älskar dig över allt annat som finns kvar på jorden.

En hel vecka

Är otroligt ledsen just nu. Om en timme har det gått en vecka. EN HEL VECKA! Det känns fruktansvärt att vi inte fick behålla dig. Så orättvist! Vi har inte gjort något fel ändå får vi så mkt smärta, sorg och saknad. JAG SAKNAR DIG! Jag vill så gärna ha dig tillbax! Jag är helt tom.. för en vecka sedan fanns du där, för mindre än två levde du.. nu är du förevigt borta. Men bilden av dig finns ständigt på min näthinna, så vacker, perfekt! Så otroligt älskade från första stund. Älskade, älskade lilla räkan <3 utan dig är jag inte hel.

Jag är så rädd, rädd för vad framtiden ger oss. Vi förtjänar inte det här.. vi förtjänar att få se räkan växa, utvecklas och få komma till oss. Smärtan i min själ och mitt hjärta är så svår att hantera.. snälla säg bara att allt ordnar sig, att det blir bra. Att det är vår tur nästa gång! Säg bara att allt blir bra, att det blir bättre.

Förevigt våran älskade räka <3

Det går framåt

Dagen har faktiskt varit helt okej. Jag försöker och med små steg går det framåt. Jag har tvättat, plockat undan, ÄTIT, haft mamma på besök, vart ute med soporna och kollat på film. På något konstigt vis går dagarna och imon är det en hel vecka sedan. Jag gråter så tårarna aldrig verkar vilja sluta rinna, men någonstans har jag ändå hopp om framtiden. Att saker blir bättre, det blir inte som innan men det blir bättre. Vi kämpar på och tar varje dag i sänder. Vi pratar mkt om räkan men vi har börjat le. Vi kommer aldrig glömma räkan, aldrig sluta sakna. Men vi kommer kunna gå vidare, tillsammans. Och vi blir starkare och ser saker på ett annat sätt.

Det är vår tur nästa gång! Det är vår tur..

Sorgen kommer övergå i saknad. Ett öppet sår kommer sakta läka igen och bli ett ärr. I mitt hjärta är det alltid en plats för räkan.

Oskar är min styrka, min framtidstro och min bästa vän.

Förevigt våran älskade räka!

6 dagar

Positiva tankar! Försöker att tänka så positivt det bara går. Ibland funkar det och ibland vill jag ändå bara skrika rakt ut hur orättvist det är. Men jag måste försöka tänka att det är våran tur nästa gång, det bara måste vara vår tur!

Hela tillvaron slås ju mer eller mindre i bitar vid ett sådant besked. Man har byggt upp så mkt redan och på en sekund är allt borta. Det känns som att vakna upp ur en dröm och vara totalt vilsen. Nu handlar mycket om att bara hitta tillbaka till en vardag. Att äta ordentligt, dricka, sova och sysselsätta sig. Vet ej hur länge jag blir hemma men iaf veckan ut och på måndag. Sen får vi se, helst vill man bara att tiden ska gå så man mår bättre.

Jag är så glad för alla fina människor jag har runt om mig. Ni betyder otroligt mkt och hjälper mig att komma vidare.

Oskar, utan dig hade mitt hjärta slutat slå. Du är det finaste som finns. Älskar dig så otroligt mkt!

Det är VI som har förlorat

Just nu rinner mina tårar. Det känns så fruktansvärt.. ungefär som det gör varje morgon. Det gör så ont att vi förlorat våran älskade räka. Jag känner mig så tom, misslyckad och dålig. I min hjärna snurrar ständigt bilden på det lilla barn som skulle blivit vårt.. frågorna är så många, men det finns aldrig några svar.

Du förstår inte vad jag går igenom. Du förstår inte hur ont det gör i mitt hjärta, tomheten jag känner. Jag förstår inte hur man kan skriva en sak till någon som redan är på botten. Tänk efter lite så kanske du förstår. Testa och vända på det.. Jag trodde nog att vänskap på riktigt var mer värt än att vara vänner på facebook. Men jag hade fel!

Tyvärr kan jag inte ha vissa människor i mitt liv just nu. Det skadar mer än det gör nytta. Någon gång, kanske om en månad, ett halvår ett år, då kanske jag kan ha er här igen. Är ni riktiga vänner förstår ni och finns kvar.

Räkan, förevigt i mitt hjärta <3

Tankar och känslor

Det gör så ont i mitt hjärta. Det är så jävla orättvist! Varför vi? VARFÖR!? Kommer jag nånsin skratta, le och känna glädje med livet igen? Kommer jag nånsin se framtiden som ljus? Kommer det gå bra nästa gång? När blir nästa gång? Kommer jag nånsin få hålla mitt och Oskars älskade barn i min famn? KOMMER JAG NÅNSIN BLI MIG IGEN!?

Var i Boxholm och handlade lite innan. Var otroligt jobbigt, tårarna sprutade när jag kom tillbax till bilen. Tänk att jag var så lycklig och gravid för bara en vecka sen!! Nu är jag olycklig och ingen räka som bor i mig längre.

Jag finns inte kvar.. det är bara ett tomt skal. Jag dog när räkan försvann..

Älskade, älskade Oskar <3 Jag tkr så synd om dig som har mig.

Inte bra..

Dagen har börjat väldigt jobbigt. Jag har varit mycket ledsen och livet känns så fruktansvärt orättvist. Jag har pratat med mamma i en timme och fått ur mig lite av mina tankar och känslor. Det är jobbit när Oskar åker på morgonen. Det är jobbit att tänka på hur allt borde varit. Det är jobbit att vänta på att tiden ska gå så man mår bättre. Det är jobbit att oroa sig redan nu inför nästa graviditet. Det är jobbit att oroa sig över när kroppen kommer igång igen. Det är jobbit att oroa sig över hur lång tid det kommer ta innan jag får ett växande, friskt liv med ett tickande hjärta som inte slutar slå i min mage igen. Den där tomhets känslan är så påtaglig och fruktansvärd. Helst vill jag ha en tidsmaskin som hjälper mig att komma framåt i tiden.

Varför måste detta hända mig just nu? VARFÖR!? Jag behöver styrka för att ta mig igenom detta! Jag behöver hjälp, stöttning och ett nytt liv.

Oskar och Räkan, förevigt i mitt hjärta <3

Små steg

Jag försöker verkligen. Jag har lagt i en maskin tvätt, sorterat tvätt och vart ute med soporna. Har gråtit floder, varit arg, besviken och orolig över vad framtiden ger oss. Orolig för att allt ska upprepas än gång till och orolig för hur lång tid det kommer ta innan man mår bra igen. Men jag försöker, jag vill tro på en ljusare framtid! Jag vill tro på Oskars ord, mammas och Mies! Jag vill! Men i alla stunder kan jag helt enkelt inte. Det är för jobbigt, jag saknar för mkt. Känner en enorm tomhet och vet inte ens hur jag ska klara av den närmsta timmen utan att gråta mig igenom den.

En människa får inte mer elände och olycka än vad denne klarar av.

Om man inte själv varit med om detta, har man inte en aning om vad det är som vi just nu går igenom. Jag menar inget illa! Men ni kan inte ens föreställa er vilken fruktansvärd sorg och smärta det är.

Oskar Axelsson & Räkan förevigt mina <3

Vi fick låna

Vi fick låna en räka, som spred sitt ljus i vårt liv i varje hjärtslag. Du togs bort från oss alldelles för tidigt. Vi fick låna en räka för en stund. Du gav oss allt ett hjärta kan. Du leve kvar i oss så länge livet ger oss tid. - Vi saknar dig så ENORMT, älskade lilla räkan <3


Älskade Oskar, din styrka, din framtidstro och din närhet gör sorgen lite lättare att hantera. Jag älskar dig mer och mer för varje stund vi delar. Du är det finaste jag har, mannen i mitt liv och den starkaste människa jag vet. Du är mitt allt!

Förevigt vår <3

Orättvisa skit liv

Jag försöker att se framåt! Oskar är positiv och jag vill så gärna tro på hans ord. Jag älskar honom så otroligt mkt och såg verkligen fram emot att få ett barn med honom. Ett barn som är vårt. Att skapa något så fint tillsammans som sedan är oss.

Samtidigt är känslan av orättvisa, smärta och sorg så otroligt stark att det är svårt. Varför just vi? Varför just våran älskade räka? Det känns som att bli lurad på nästan fyra månader! Men vi såg dig, du fanns ju där. Vilket gör det så otroligt mkt svårare! Och just det att du levt till bara dagar innan.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig men det tar tid att komma tillbax. Och en dag ska vi ha vårt friska, fina barn här! Jag måste tro det!

Förevigt du och jag!

3 dygn

Det har gått tre dygn sen beskedet kom. Jag har fortfarande inte fattat att du för alltid är borta. Jag kan inte äta, känner ingen hunger. Jag kan inte göra något alls, jag känner mig bara helt tom. Tom på allt.. tom på livet.

Jag hatar mig själv! Jag hatar mig själv för det jag utsätter andra för. Det jag utsätter min älskade älskade Oskar för.

Älskade, älskade räkan! Varför gjorde du livet så svårt för oss? Det är så orättvist, så jävla orättvist. Vi förtjänar inte det här!

<3

Älskade..

Älskade älskade lilla varelse, jag kan inte för mitt liv förstå varför du valde att lämna oss redan. Du hann ju inte ens börja leva ditt liv. Det är så tomt inuti mig när du inte längre finns där.. är kvar! Jag älskar och saknar dig så mkt! Önskar av hela mitt hjärta att du fanns kvar, växte och att vi fick träffa dig.

Jag är så arg, besviken, ledsen och tycker livet är så fruktansvärt orättvist! Varför jag? Varför alltid jag?

Förevigt våran älskade räka <3

Två dygn

Det har gått två dygn sen vi fick veta om vår älskade räka <3. Min sorg är oändligt stor och jag har ingen aning om hur jag ska ta mig förbi detta. Alla är så enormt stöttande och omtänksamma. Men inget hjälper för jag saknar räkan så fruktansvärt mkt! Räkan, som skulle bli vårt barn. Älskad från första stund. Saknad i all evighet.

Förevigt min räka, förevigt din räka, förevigt vår räka <3

Förevigt våran räka!

När total lycka plötsligt byts ut mot enorm olycka. Det kallas sorg och tar lång tid att komma över.

Du fanns där, vi såg dig! Du var så fin, så liten. Men du fanns ändå inte kvar. Så älskad och så otroligt saknad trots att vi aldrig riktigt träffats. För evigt kommer jag dig bära med mig i mitt minne. Våran räka <3

Tack för stöd, tröst och fina ord. Just nu räcker inget och min förtvivlan går inte förklara i ord. Tårarna tycks inte finna något slut.

Sorg är kärlekens pris, ett högt pris!

Förevigt min, förevigt din, förevigt vår <3

Den första mars år tvåtusentolv

Sjukt nervös! Det virvlar i hela magen, som fjärilar.. Det ska bli spännande men samtidigt är jag otroligt rädd :/ Två känslor som krockar totalt med varandra. Håll tummar och tår för att det går bra idag!

Förevigt min, förevigt din, förevigt vår <3