Det går inte en dag utan att jag tänker tillbaka på de senaste året och spec de senaste månaderna detta året. Graviditet och förlossningen, ett litet barn som är mitt, alla känslor och händelser som på ett eller annat sätt förändrat mig och mitt liv. Tacksamheten för allt jag har och fått uppleva.
Idag ska jag ta min underbara unge och tillbringa tiden ute i solen. Eller jag är i solen och Olivia i skuggan. Tänk att den ungen redan blir sju veckor imorgon. Att det gått sju veckor sedan jag hörde hennes första skrik och fick upp henne på bröstet. Hon låg där och kikade på oss. Nu känns det som jag alltid haft henne, minns inte hur det var att inte vara mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar