Måndagar..

Allt sitter i än, dvs det har gått över en vecka med illamående, huvudvärk och extrem trötthet. Igår gick jag och la mig 20.20 ungefär, somnade efter en stund, svettades och frusit även denna natten igenom. Jag har ont i hjärtat av saknaden efter dig som jag lämnade för mindre än två dygn sen. Älskar dig ngt ofantligt mkt och varje stund utan fattas du mig.

Idag ska jag trots mina krämpor (låter som en gammal kärring) jobba. Kommer troligen att stupa i säng tidigt ikväll av ren och skär utmattning. Känner redan att jag skulle kunna somna om. Ska försöka att äta lite snart så kanske jag slipper illamåendet för en stund.

För övrigt hatar jag måndagar igen, det är så långt till helg och kärlek att man inte vet hur man ska stå ut alls.